AJKA

Ångest av saknad eller är det bara för att det är tidig morgon? Jag vill inte vara ensam längre, jag vill ha någon. Någon nära... Och jag vet vem mitt "offer" är också, men det känns inte som att det går så värst vidare mycket framåt.

Just nu är det för jävligt. Inte haft den här känslan på länge, och så just nu, just idag, när jag ska börja på nytt jobb kryper sig känslan på. Svedan i magen, skakande händer, ångest i hela kroppen. Känslan av att känna sig tom och övergiven smyger sig på ännu en gång. Sist var det när pappa dött... Kan det Jonas berättade igår har värmt upp känslan inom mig?

Brukar inte må så här på morgnarna över huvudtaget. Brukar mest vara på kvällarna när jag funderar över saker som jag inte kan få ur huvudet. Men just nu, faaaaaan säger jag bara. Men kände jag likadant när jag skulle börja i Gyttorp? Svimmade ju på jobbe då så jag antar det. Minns inte. Hoppas det blir en bra dag iaf.

Nej jag måste förtränga det här, Jag måste. Måste måste måste.

Jag älskar dig Pappa.

Gårdagen innehöll lite party men det var inget vidare. Han var ju inte där, vilket jag hade velat. Men men... Får vänta till på fredag.