Uppskatta livet

Nu när jag sitter här på landet, så funderar jag. Funderar åter och åter igen... På allt, på massor. Men så kom mina tankar tillbaka till det jag tänkte på igår natt när jag jobbade. När visar man egentligen för sig själv att man njuter och uppskattar livet? Pratade med C för ett par dagar sedan, och hon berättade då att hon och A skulle gå ut på krogen, för att fira att A var ledig från jobbet. Men ser man tillbaka på de gågna veckorna, så har i stort sett varenda dag sett ut så, gå ut på krogen. Men är det för att fira varenda gång? Nej, för att dricka sig berusad, och tycka att livet leker. Visst, jag är också en sådan som gillar att dricka, i goda vänners lag och jag gör det inte för att bli full, men ibland lyckas det ju bli så ändå, hehe.

Nej men det jag tänkte på var, är det verkligen ett så bra sätt att "fira" på? Att förstöra sin kropp, steg för steg, för det vet vi alla att alkohol gör, men vi förstår det inte förrän det verkligen händer. Som E brukar säga när han röker; "Jag pensionssparar", och det är just det, man sparar på pensionen just därför att man kommer att dö i förtid om man fortsätter göra som vi beter oss nu. Vi dricker mer än två dagar (lördag + söndag) i veckan, och det är inte lite heller. Varför? Kan vi inte hitta andra sätt att berusa oss på och njuta av livet? Kanske bara jag som är bitter, men efter att ha växt upp i en familj där orden "Jag vill känna att jag lever" har existerat alldeles för ofta tillsammans med alkohol är jag negativ till det. Jag dricker själv, det erkänner jag, men för att t.ex. fira att jag är ledig osv,. skulle jag göra någonting som jag verkligen NJUTER av, MÅR BRA av... Men vi är alla olika och ibland kanske man faktiskt njuter att förstöra sin kropp. Kolla bara på alla eländiga människor med skärsår på armar och ben... Dem lär ju njuta annars är det fel på dem. Eller det är det iallafall.

Förlåt att jag bara gnäller på allt och ingenting just nu, men försök tänka efter ibland, vi är på väg att bli vuxna på riktigt och måste börja ta ansvar. Vi har våra jobb, och det är ingenting vi ska kasta bort, vilket jävla skitjobb det än må vara, för nuförtiden är det svårt att få ett jobb överhuvudtaget. Sup inte era skallar i småbitar, ta vara på era liv istället och gör nåt vettigt av det istället.

Det här kommer ta tid att komma över...

If you, if you could return
Don't let it burn,
don't let it fade
I'm sure
I'm not being rude
But it's just your attitude
It's tearing me apart
It's ruining everything


---

Det gör ont. Ondare än vad någonting annat har gjort, och jag förlorar inte ens lika mycket. Jag förlorar närheten, det enda jag velat ha. Jag har inte velat ha nåt jävla förhållande sen det tog slut med A, har bara letat efter det jag nyss haft. Men vart tog det vägen? Vad var det som gick fel? Att förlora någonting som pågått konstant varenda dag i två månader, och som har ändrat mig från topp till tå, gör så satans jävla ont. Hur ska jag någonsin kunna hitta någon som är så perfekt som du? Det känns helt hopplöst, och för första gången på länge är jag så pass tom att jag inte ens vill gå upp på morgonen. Ta mig ur det här helvetet... Snälla....

---

Nu är jag i brorsans hus, och det är underbart. Jag vill aldrig åka härifrån, jag vägrar. Jag vill ha mitt hus på landet, jag MÅSTE ha ett hus på landet, dit jag kan åka och vara ifred och bara ha det bra. Nu ser jag med perspektiv på allting, och det känns nästan liiiite bättre. Pratade med "mamma" Ineke igår, och det kändes också jättebra. Hon kommer med bra råd, och är som en riktig mamma för mig, och har alltid varit. Jag ska nog döpa min dotter efter henne. Hade tänkt o baka en kaka och gå med till dem ikväll... Mm det ska jag :)

Ne åka och handla lite frukost o ingredienser till kakan nu :)


Tävling i snyggast vinner

Jag och Sebbe tävlade i snyggast vinner, men vi hade lite svårt att avgöra om en sexig överkropp eller hängselbyxor vann. Hjälp oss =)

   

Onsdag

På onsdag morgon direkt efter att jag jobbat natt bär det av till Smedjebacken. Orkar inte vara här mer... Inte än på några dagar iallafall. Falskheten stiger mig upp över öronen och jag kräks utav det.

Ett tomt rött hus, med vita knutar, och knarrande golv. Ett badkar djupt nog att dränka en fullvuxen människa. En skog fylld med älg, björn och varg. Ingen som håller koll på mig när jag inte äter, och när jag springer i skogen, gör jag det tills jag stupar, bara för att bli av med allt negativt du matat mig med på sista tiden.

INTE IGEN

Tro tamejfan att såren är på väg tillbaka. FY FAN. Då lovar jag att jag skjuter mig själv...

In pain you will seek, all that you need

Irritationen växer sig fanimej bara starkare, sluta vara så jävla bittra era jävla idioter. Se allting med positiva ögon istället för att dra ner alla andra i erat jävla träsk. Jag blir så jävla förbannad, och en viss person kunde gott och väl ha gett fan i att behandla mig som han gjorde inatt, för fy fan vad ont det gör. IDIOTHELVETE.

Gazing at people
Some hand in hand
Just what Im going thru
They can understand.

Utmanad av Eva

Fem saker som finns på din att-göra-lista idag?
- Äta något lunchliknande
- Vila en stund
- Dricka öl med mina vänner
- Duscha
- Ta död på katten (som för övrigt nyss sprang runt med svart målarfärg under tassarna i hela lägenheten. Det är shysst att min vita soffa fick nytt mönster...)

Vad gjorde du för 10 år sedan?

Jag bodde i Smedjebacken och gick i femte klass. Livets jävligheter hade ännu inte börjat och jag hade väl en ganska bra liv, tror jag. Hängde med S på hennes gård bland alla hästarna, byggde kaninburar och hade det allmänt trevligt.

Ställen du bott på?

Smedjebacken
Frövi
(Lite i Fellingsbro)
Örebro
Falun (mamma bor där nu, och delvis mina saker. Bodde även där tillofrån med brorsan under min uppväxt)

Fem saker du skulle göra om du var biljonär?
- Skänka pengar till Cancerfonden och till Hjärtebarnsföreningen
- Köpa mig en ny fin bil
- Ge mina nära och kära det dem ville ha
- Skapa ordentliga sparkkonton till mina brorsdöttrar
- Köpa en ny lägenhet

Jag utmanar; Carrå och Emelie =)

The real thing

Mycket händer runt omkring mig nu, och jag vet inte riktigt hur jag ska tackla allt. Ska man gå längre än vad man gör, eller bara se på när helvetet kommer närme? Att Sveriges vårdsväsende och polisen behandlar människor på det här sättet, stör mig och fgör mig mer än förbannad, det går bara inte att förklara. Jag trodde inte ens att det fanns människor som kunde göra så mot andra, men tydligen gör det det... Och sådana ska få behålla sina jobb, som utbildade och avlönade som personer som ska ta hand om andra. Men? Vart gick det fel? Att släppa ut någon utan kläder, utan att veta att människan klarar sig självt. Att från början ha hittat denna person utan kläder, och inte gjort någon vidare undersökning om varför den inte hade kläder på sig, hur är det ens möjligt? Fy fan, jag blir så jävla förbannad... Respekt för statens jävla skit, det finns inte längre.

Sur.



Jag var och hälsade på min andra mamma och mina små gosesyskon häromdagen, och kom hem i fredags kväll. Det gav mig så oerhört mycket energi, och jag mår så himla mycket bättre. Jag gjorde nog rätt i att åka dit, för att den enda kvällen där, ger Marika mig en kopp te, stänger in barnen i vardagsrummet och frågar vad som hänt. Hon känner mig allt för väl, hon vet precis när jag mår dåligt och behöver prata. Jag ventilerade det mesta, tankar angående A's och E's liv, och hur jag ska bete mig gentemot dem, och fick mycket bra svar. Angående andra saker, fick vi inte mycket bra sagt, men jag kan tackla det i den situation det är nu, och det känns kanon! Mitt liv är på topp för en gångs skull!



Jobb då... Jo, till sista september. Blir det inte förlängt efter det ska jag fanimej ha ett lastbilskort, jag bara SKA! Nu har jag längtat efter det sen jag var 15 så nu ska det bli verklighet... Hihi! Ne städa lite mer nu, sen bädda ner mig och kika klart på första delen i skummaste miniserien någonsin, Skuggornas hus. Men lite creepy är den allt....!



När jag fick svinkoppor från första början såg jag ut så här innan dem bröt ut...




Och efter ett par dagar såg det ut så här...



Och nu är dem på väg bort, för andra gången med medicinering...



Rörande


...

tom.
tom.
tom.
helt jävla tom.

men inte allt för ledsen,
för du finns där iallafall.

livet är en våldtäkt

jag vill inte mer nu, men jag är för feg för att ta steget.

anna. carro och emelie, ni är det bästa jag har. utan er skulle jag aldrig överleva. det l´åter som värsta fjortis-klyschan, men det är sant. känslan av att veta att ni finns där, ger mig kraft till allting. lämna mig aldrig..,..

inkompetens deluxe

jag har fått förlängt jobb till sista september och det känns verkligen jättebra... missförstår jag inte chefen så är jag den enda på mitt skift som får vara kvar, och det känns hur bra som helst. förhoppningsvis rullar det på till december sen så att jag är fast efter det. skulle inte vara helt fel!

nu ligger jag hemma o är sjuk, på flera sätt. blodiga sår i ansiktet som ingen vet vad det är och så en sjujävla förkylning. blir till o ligga o glo film hela kvällen känner jag. för sebbe är ju inte i stan heller... får bli mysa imorgon istället :D

som sagt, ingen vet vad det är för fel på mitt ansikte.. satt hos läkaren idag i 1,5 timme... eller, 1,4 i väntrummet o resten hos doktorn. o inte fick jag nån medicin heller. idioter.

nä film vare...

thnx for making me happy! :D



nu spydde jag också. härligt liv det här alltså.

I'll return and fill that space in your heart


Remembering
Your touch
Your kiss
Your warm embrace
I'll find my way back to you
If you'll be waiting
If you dream of me like I dream of you
In a place that's warm and dark
In a place where I can feel the beating of your heart

jobb jobb o åter jobb..

förra perioden var sju dagar, ledig 3 dagar inkl sömn, o jobbar nu 6 dagar o sen samma visa igen... vart tar livet vägen egentligen? på måndag o tisdag jobbar jag eftermiddag, o sen två nätter. sen ledig. skönt... =) var dock inte allt för jobbigt igår på jobbet, vi var underbemannade och kommer vara det idag med. blir antagligen till o köra dubbelmaskin själv. satt och gjorde en renskrivning av ask- o kapselbeteckningar över LP-serien igår, klistrade enormt mycket kartonger o bara slappade. jag tycker om när det finns mycket tid över =)

oj måste åka nu. ska tanka och hämta elin i ås. hej

Sad mans tounge

Nu har han åkt och jag sitter här hemma och saknar. Och håller tummarna för att det går bra för dem. Men nu lär jag fan sova lite också...


Brain

Pratade nyss med mamma... Hennes kusin, Harriets enda barn, ligger på sjukhus i Uppsala och har fått en jättestor hjärnblödning på högra sidan, och kan inte prata eller någonting... :( Det gör ont... Minnena kommer tillbaka. Bläää... Får hoppas att det går bra.

RSS 2.0